BM-koll och bakartag

Trött om kvällarna gör att jag är pigg redan vid halvsex-snåret på morgonen. I måndags tänkte fru Skogelid kliva upp och baka bullar den tiden. Sparade dock till halvsju innan jag började rota i skåpen för att då inse att jag inte alls hade den jäst jag var bombsäker på att jag hade! Inte ens nån gammal torrjäst hade jag. Suck. Gick och lade mig igen efter att ass hade kommit till Anja, men somnade inte. Fick hit bästa vännen på morgonkaffe istället. Bullar blev det dock senare under dagen. Så nu finns det att fika av i frysen igen.
Tisdagen bestod av en tur till staden. Var till diabetesmottagningen och kopplade en blodsockersensor som jag förhoppningsvis orkar med att bära på mig fram till förlossningen. Dock skulle jag nog önska lite bättre funktion på den då den visar värdet med typ en kvarts försdröjning. Vid en insulinkänning är ju som skadan redan skedd då. Men det blir nog bra i alla fall. Skönt om inte annat att slippa sticka mig i fingret 10 g/dag.
Bestämde mig under em att jag kliver av kören den här terminen. Har dåligt med motivation då jag inte kommer att kunna vara med vid våra framträdanden under våren/sommaren. I kombination med kvällströttheten var det skönt att fatta beslutet att inte vara med nu istället för att gå och vela inför varje övning och känna att jag kanske måste iväg ändå... Jag får vara åhörare denna termin och återgå till sjungandet till hösten istället då jag troligtvis kommer tycka det är skönt att komma bort en kväll i veckan.

Igår onsdag var det komtrollbesiktning hos barnmorskan. Uttrycket har jag stulit från en bekant som väntar barn och jag tycker det är så bra så jag hoppas det är OK? Hon behöver dessutom inte använda det så mycket längre så då kan ju jag ta över det;-)
Allt såg bra ut i alla fulla fall. Något lågt järnvärde så jag skulle knapra nån fler tablett i veckan om magen klarade av det. Samma hjärtfrekvens som med Anja i samma vecka (144) och det skiljde bara 1 cm på sf-måttet i samma vecka. Trots viktnedgången som varit. Trodde ju att jag låg högt på kurvan då för att jag var så överviktig, men inte då. Bebis låg väldigt högt upp och nog har jag känt det!! Det sparkas och slåss så hela magen rör sig bitvis, men så fort någon annan ska känna är det tji!
Viktmässigt hade jag gått ner 1 kg sedan inskrivningen. Inte mig emot. bebis tar ju det den vill ha!

Nu bär det iväg mot stan och babykväll på barnens hus. Babyskydd till halva priset ska inhandlas, gäller att passa på. I övrigt är det ju inte mycket som behövs inför ankomsten - inte större grejer iaf. En byrå eller garderob och babyskyddet då.

Tjing tjing!!