2009-09-22

Tillbaka i verkligheten

Vakna, gå och köpa bröd, äta frukost, ta på bikinin, gå de 50 metrarna till stranden, sola, bada, sola, bada, luncha på Nemos strandhak, sola, bada lite till, gå tillbaka de 50 metrarna till hotellet, hoppa i poolen, kasta lite freesbee, sola, köpa en drink i poolbaren, sola lite till, bada, ta en till drink på poolkanten, slappa lite på rummet, duscha, spela lite kort, ta en öl på balkongen, gå de 100 metrarna upp till huvudgatan, leta upp nån mysig restaurang (helst liggande på en liten bakgata eller uppe på berget), äta, traska vidare till en pub, ta en paraflaxdrink, gå hem till hotellet, spela en yatzy, gå och sova, vakna, gå och köpa bröd, äta frukost, ta på bikinin... ... ...

Ja, ni fattar, 1 vecka på Kreta går fort när man har roligt. 1,5 dag med lite sämre väder men vad gör väl det om 100 år? Had en i sällskapet som var lite mer bitter än oss andra över detta, men när det sprack upp efter lunch sista dagen blev nog hon också på bättre humör.

Det var i alla fall toppen att flyga direkt från Östersund, det blir det garanterat fler gånger. Börjar redan fundera på nästa år...

Bjuder väl på nån bild då, inte för att jag har så många men men:





















7 kommentarer:

  1. Hon som inte var med =(22 september 2009 kl. 20:04

    Haha! Underbart skrivet! Det enda jag undrar är vem hon den bittra var!? Jag var helt säker på att det var "turken","greken", "bulgaren" eller vad han nu misstogs för att vara under den här resan =).

    SvaraRadera
  2. Vad härligt det låter och ser ut! :)
    Kul att du är tillbaka i bloggandet, jag har saknat dig. Kram.

    SvaraRadera
  3. Åh, jag längtar tillbaka! Var på Kreta var ni?

    //elin

    SvaraRadera
  4. Nu har jag hittat tillbaka till din nya blogg...
    Ååh, vad härligt ni verkar ha haft det, det är ni verkligen värda! :-) Sköt om er och så hörs vi! Kram

    SvaraRadera
  5. Tack snälla för de fina kläderna som både Alvin och Mira fick. :-) I morse skulle Alvin absolut ha sin nya tröja! Vi kommer som sagt och uppvaktar Anja så snart allt med husbygget har lugnat ner sig en aning. När det nu blir?! ;-) Jag hoppas att det inte är allt för långt bort...
    Kram

    SvaraRadera