Sommartid

Tänk om han hade varit barn nu. Vad glad han skulle ha varit över att missa en timme under natten. Jag menar, när man var liten längtade man ju så tills det blev ens födelsedag. Om några timmar kan jag gratta min älskade gubbe på födelsedagen. Fast jag kanske inte ska säga gubbe, han fyller ju bara 31. Han kanske börjar kalla mig tant då när jag fyller år om några veckor?!? Fast vad ska jag säga istället? Man? Det känns som så...propert?!? Kille? Nä inte att tänka på. Inte heller pojkvän. Det var han när han var 17.
Jaja, man, make, gubbe whatever, Han fyller år i morgon och jag har köpt en present åt honom. En bra sådan. Och så har jag gjort två tårtor. Så om han inte blir nöjd, då får han på moppo av tanten!!

Idag åt vi i alla fall på lokal. Finns inte så många att välja på här på byn så det fick bli Kaffestugan. Kebab. Det smakade ganska bra. Smakade som kebab brukar göra. Vi blev så mätta att en gemensam hundpromenad gjorde gott efteråt. Hamnade hos svärisarna och det var inte igår vi var dit och hälsade på tillsammans...
Nu är klockan 22 och både barn, hund och Han sover. Barn och hund i sina sängar, Han i soffan. Jag då? Ja inte får jag plats i soffan i alla fall. Inte heller i hundens säng. Knappast en bra idé att kravla sig upp med magen i Anjas säng heller, så det är väl bara att krypa till kojs i min egen då. Fast klockan bara är strax efter 22 på en lördagkväll! Eller 23 då, om jag ställer om klockorna nu istället för i morgonbitti.
God natt!