Glad Påsk!

Påsk igen då. Inget vi firar direkt, men nåt ägg slinker det väl ner och en och annan godisbit. Gula tulpaner på bordet och en endaste liten tupp är allt vad påskpynt som finns framme i det här huset. I år. Inte för att det brukar vara speciellt mycket mer heller, men lite påskris kan tänkas det brukar finnas i alla fall. Men som sagt, inte i år. Det blir påsk i alla fall.
Påsken passerar väl vare sig man firar eller gör något extra också va? Idag blir det varmkorv till middag här hemma. Jag hade väl kunnat tänka mig något lite flådigare, men men. Frågade gubben i morse vad vi skulle äta och han svarade att han skulle fundera, så inte brydde jag mig om det nåt mera då. Man blir väl mätt på varmkorv också. Igår fick vi mat hos svärföräldrarna och i morgon skulle vi få komma till mamma och pappa och äta. Men idag är vi som sagt själva. Blir nog en soffhängarkväll med familjen skulle jag tro eftersom alla vi känner är ute på annat en kväll som denna.
Syrran var här och bakade en tårta tidigare som hon skulle ha med sig dit dom var bjuden. Resterna som blev över vid monteringen fick bli ett par påskbakelser till mig och Stefan, så dom ska vi smarra på framöver kvällen.
Solen skiner in genom fönstret här där jag sitter och attans vad varm den är. Synd att inte luften i övrigt är lika varm. Jag vill ju att det ska vara vår nu. För 5 år sedan när jag fyllde år satt vi ute på balkongen och åt tacos bra långt fram på kvällen. I fjol till påsk var man ute och krattade löv i kortbyxor - typ, men då var ju påsken lite senare. Men i alla fall. Jag tycker inte att det ska vara minusgrader längre i alla fall, inte när det snön är borta.
På återseende!!

När sjutton ska det ske?

Jag tror kanske, yttepyttelite, att jag har tagit mig vatten över huvudet. Yttepyttelite vatten.
Tisdag idag och jag har massor att göra, men energin till att göra allt lyser med sin frånvaro. När sjutton kommer den tillbaka? Trodde kanske att lite raggmunk och fläsk till lunch skulle göra susen, men inte då. Har lyckats hängt och laddat en maskin tvätt idag. Och varit iväg med garderobens urstädade plagg till bättre behövanden. Strykjärnet sitter i uttaget och väntar på min hand att styra det över gardinerna som ska upp i hallen. Det klickar till ibland som för att påminna mig om att det är varmt nog för att sätta igång. Hmpfr!
I morgon blir det Östersund hela långa dagen då Anja ska in och sövas för magnetröntgen mm, så då blir det heller inget gjort. Sedan är det påsk. När sjutton ska det bli påsk här hemma då? Tur att vi inte firar så mycket påsk, för då behöver jag minsann inte städa och pynta nå överdrivet iaf.
Tisdagmorgon efter påsk åker jag bort och kommer inte hem förrän på torsdag kväll. Efter torsdag vet vi alla att fredag kommer (i detta fall även fredag den trettonde)och enda dagen för mig att fixa och dona inför kalaset dagen därpå. Städa, handla, fixa maten, ordna med lite mera sittplatser mm mm. Hoppas på riktigt fint väder så att vi kan utnyttja altanen lite iaf.
Nu har det gått så mycket tid att det där strykjärnet som står och pockar på uppmärksamhet, måste dras ur jacket, för jag måste åka och hämta Anja på skolan alldeles strax. Jaja, det kommer en kväll också. En kväll som förhoppningsvis inte innebär två timmars sömn efter middagen. Var det barnmorskan jag skulle ringa eller?

Trötthög nr 1

Det är vad jag har varit idag. Eller egentligen hela helgen. Måste kanske kolla upp det här med blodvärdet igen. Min kropp verkar inte ta upp järntabletterna riktigt efter operationen, för trots att jag ökat på antalet piller hade blodvärdet sjunkit i tisdags när jag var till barnmorskan. Nu har jag varit extra noga med att inte ta järn och kalk samtidigt och dessutom druckit apelsinjuice när jag svalt järnet. Och ändå är jag så här ruktansvärt trött. Har läst om de som får järninjektioner istället, det kanske skulle passa min kropp bättre? Blir väl att ringa bm i morgon kanske.
Trots tröttheten from hell har vi varit sociala i helgen. I fredags var vi till stan då herrn i huset hade tid på sjukhuset. Vi var även på hjälpis och lämnade in Anjas rulle på lite service så nu fungerar tippskydden som dom ska igen!
Lite lillänge, lite andra ärenden, en snabbvisit hos syrran och Janne där jag blev två kassar med kläder rikare. Kvällen avslutades hos familjen Leijon där vi blev bjuden på middag. Dock satt jag mest och gäspade från det att vi anlämde vid 16-tiden tills vi for hemåt igen vid åttasnåret.
Lördag blev en slödag till att börja med. En vända på byn mitt på dagen och senare middag hos mor och far som firade bröllopsdag (egentligen idag den 1 april men vi tog det igår istället...) och efter det var jag och guben till familjen Sandberg och spelade lite kort. Gick som inget vidare för min del. Mer vän med plumparna än korten tror jag.
Dagen idag kan vi däremot glömma. Har bara varit trött och låg hela dagen. Sovit och gäspat om vartannat. Knappt gjort ett handtag här hemma trots att det finns ett stort behov av både tvätt och städ. En maskin har det blivit tvättat och diskmaskinen blev till slut urplockad och laddad på nytt.
Nu ska jag låta Anja lyssna på TopCats och BabyDoll en sista gång inna både hon och jag ska krypa till kojs!! Hoppas på skönhetssömn ända till klockan ringer i morgon bitti, men det får man väl se sig i stjärnorna efter...

Sommartid

Tänk om han hade varit barn nu. Vad glad han skulle ha varit över att missa en timme under natten. Jag menar, när man var liten längtade man ju så tills det blev ens födelsedag. Om några timmar kan jag gratta min älskade gubbe på födelsedagen. Fast jag kanske inte ska säga gubbe, han fyller ju bara 31. Han kanske börjar kalla mig tant då när jag fyller år om några veckor?!? Fast vad ska jag säga istället? Man? Det känns som så...propert?!? Kille? Nä inte att tänka på. Inte heller pojkvän. Det var han när han var 17.
Jaja, man, make, gubbe whatever, Han fyller år i morgon och jag har köpt en present åt honom. En bra sådan. Och så har jag gjort två tårtor. Så om han inte blir nöjd, då får han på moppo av tanten!!

Idag åt vi i alla fall på lokal. Finns inte så många att välja på här på byn så det fick bli Kaffestugan. Kebab. Det smakade ganska bra. Smakade som kebab brukar göra. Vi blev så mätta att en gemensam hundpromenad gjorde gott efteråt. Hamnade hos svärisarna och det var inte igår vi var dit och hälsade på tillsammans...
Nu är klockan 22 och både barn, hund och Han sover. Barn och hund i sina sängar, Han i soffan. Jag då? Ja inte får jag plats i soffan i alla fall. Inte heller i hundens säng. Knappast en bra idé att kravla sig upp med magen i Anjas säng heller, så det är väl bara att krypa till kojs i min egen då. Fast klockan bara är strax efter 22 på en lördagkväll! Eller 23 då, om jag ställer om klockorna nu istället för i morgonbitti.
God natt!

V 29 då

Det är då rent hemskt vad tiden går sakta. Över ett helt sommarlov kvar innan det är dags för lillknodd att titta ut. Förhoppningsvis. Även om jag heslt skulle vilja ha det överstökat redan nu ska jag inte sträva efter att få en prematur-bebbe.
Skulle vilja fixa allt inför nedkomsten redan nu, såsom plocka fram vagnen och "serva" den, motera spjälsängen och måtta in om den ens får plats brevid min säng, skaffa något att förvara kläder och blöjor i till bebbe, under Anjas skötbord och kanske provmontera bilstolen?!? Fast med så pass lång tid kvar, får jag väl jobba vidare på att motstå frestelsen. Finns ju lite annat att göra också. Dammsuga grus efter hunden tex. Och putsa fönster. Men eftersom inte solen skiner idag så ser dom ganska ok ut i alla fall så då kan jag ju skjuta upp det ett tag till.

På söndag är det våffeldagen. Våfflor är gott. Men eftersom Stefan fyller år då så vill han nog ha något annat än våfflor. Smörgåstårta exempelvis. Och troligtvis vanlig tårta också. Har någon liten idé om vad jag ska göra för något... Den som lever får se. Eller den som kommer hit och fikar får smaka.
En present har jag som ligger och väntar också, vilken jag hoppas ska falla herrn i smaken.
Om ca 40 minuter kommer min lilla älskling hem från skolan. Om jag tar och masar mig ifrån datorn nu och packar ur varorna från affären så hinner jag vila på soffan i ca en halvtimme. Japp så får det bli. Sedan måste dammsugaren fram en sväng, hunden ut en sväng och därefter är det väl bara att börja med lite middag. Idag blir det nog helstekt utskuren biff på nån sorts toast, skivad tomat, grillad sparris och röd lök. Mmmm...

Hm

Miss eller ren och skär lathet?


Har varit och tittat till liten<3 idag. Mostern fick följa med också. Snabbt avklarat var det och liten såg ut att må bra. Låg på -7% men det räknades tydligen som en normalstor bebis. Skönt det. Lagomt med fostervatten var det också och näringstillförseln via navelsträngen fungerade som den skulle. Full fart var det i magen, som vanligt. Jag börjar undra när liten sover egentligen? Ska det bli en dygnetrunt-bebis? Värst är det ju då jag lägger mig för att sova eller vila, då är det hola baloo och discodans som gäller. En lång stund.
Om 4 veckor är det dags för nästa tillväxtultraljud, men innan dess ett vanligt barnmorskebesök. Fast jag tror det är planerat redan till nästa vecka om jag inte minns alldeles galet.

Förresten, har ni andra hundägare också märkt det? Jaså, jaha, det har ni. Jag också. Snön har tinat och i och med det kommer gruset fram. Blöt, grusig hund kommer in från promenad, rusar direkt upp och in i köket (för er som vet hur vi bor förstår ni att det typ betyder att han passerar hela huset - gärna in i vardagsrummet för att vända också)och ställer sig där och skakar pälsen till rätta. Japp, bara att ta fram dammsugaren.

Nu är det godnatt för den här mamman/matten. Ögonen går alldeles strax i kors. Eller igen. Vi får se vad som inträffar först!
Nu är det godnatt för den här mamman. Ögonen går snart i kors...

Konsten att bara vara

Det är en svår konst. Att låta bli att plocka, greja, stöka med nåt i eller utanför hemmet. Nu är vi väl ganska duktiga här hemma på att ha det flöjigt omkring oss, det är inte det jag menar. Man har ju nåt att göra hela tiden i alla fall, även om det är stökigt och oreda. Äsch, nu har jag snärjt in mig. Trasslat till det. Om man säger som så, det finns alltid att göra i ett hem. Det tar aldrig slut. Det hänger liksom över en om man inte gör det. Och inte fösvinner det om man struntar i det heller. Just därför är det så välbehövligt att åka bort ibland. Det behöver inte vara särskilt långt. Inte heller så välplanerat. Definitivt inte nån lyxresa. Nä det räcker gott och väl att bli bjuden till en stuga i Offerdalsfjälln som varken har el eller vatten indraget. Kamin att elda i, våningssängar och utedass. Den ständiga outfiten inomhus är långkalsonger - utomhus skoterställ. Att man sedan får umgås med roliga, lättsamma personer är ju som grädde på moset. (Vad kommer det uttrycket ifrån? Man har väl aldrig grädde på mos? Strösslet på glassen vore ett bättre ordval)
Stefan fyllde 30 förra året och fick då i present en helg i Orrda, Olden, Övre Oldsjön av min morbror och hans fru. I helgen blev presenten utnyttjad och den var toppen. Särskilt eftersom Stefan fick ta med sig frugan också=)
God mat blev vi bjudna på och solen sken på lördagen. Visserligen blåste det ganska bra också, men vad gjorde det när man satt på skotern eller i en 1,5 meter djup grop i snön. Där nere var det ju lä. Gropen har ett namn - McLars. Gropen har även utgrävda bänkar att sitta på, ett avlastningsbord för matlagning samt plats för både grill och muurika. En restaurang i snö alltså. McLars är restaurangens namn. Serverar riktigt bra mat dessutom. Och kaffe. Med mera.
Söndagen bjöd till en början på sämre väder, lite kyligare, mycket mera mulet och ltie snö i luften. Ingen blåst dock. Efter lunch när det var dags att packa ihop och åka hemåt sprack dock hilmen upp och den varma solen värmde våra (i alla fall mina) små fräkninga kinder riktigt mycket. Vi stannade ett tag till i gropen medan grabbarna drog iväg en sista sväng på skotrarna.
Hemresan blev ett litet äventyr som innefattade en backe, ishalka och två skotrar på en släpvagn. Men ingen eller inget blev skadat så allt gick ju bra. Blev lite försenade bara.
Stort tack till alla inblandade för en underbar helg!! Hoppas att det inte dröjer 7 år och en vecka till nästa gång jag får möjlighet att följa med!

Göra sig av med saker

Känns bra det. Extra bra kändes det faktiskt idag då jag inte bara slängde i soporna. Hade först och främst samlat ihop en säck med Anjas gosedjur. Kan kännas hemskt då hon ju fått dem alla av nära och kära, men då det inte är något som leks med och i dagsläget skulle ha hamnat i en till (STOR) kartong i källaren, belutade vi oss för att ge dem till välgörenhet istället. Sparade givetvis några stycken men de flesta fick Kupan nere på byn. Hoppas dom kommer iväg till något barnhem eller så.
Sedan hamnade två jackor i insamlingscontainern vid TIME som Humana står för. Den var för övrigt full så där är fler än jag som lämnat kläder!
Vidare var jag till kemtvätten med ett täcke och några kuddar. Tänkte först fråga vad han tog för att tvätta kuddarna. kanske det skulle ha blivit lika kostsamt att köpa nya. Men nej, jag kan ju lika gärna lägga pengarna på att tvätta de gamla riktigta istället för att slänga och köpa nytt. Bra där Helena, tänk på miljön också!
Miljön fick sig några tänk till också i form av att papper, plast, metall och glas slängdes på återvinningen och så var jag iväg på ÅVC med större kartongskräp.
Pantat har jag också gjort idag. Jag tänkte att jag skulle trycka på GÅVA-knappen och fråga mig inte varför jag inte gjorde det. 25:- från pantflaskor hade jag ju kunnat klara mig utan. Nästa gång jag pantar ska jag inte bara tänka tanken utan verkligen välja den andra knappen.
Hänge ut handukar jag tvättat på tork också. Om jag hade valt bort den torktumlare jag nu faktiskt inte har, hade ju det också varit ett miljötänk. Nä, vi har faktiskt varken tumlare eller torkskåp i det här hushållet. Kanske inte så vanligt. Endera eller brukar ju de flesta ha. Eller en allmän tvättstuga att utnyttja. Här hängs det på torkställningar och trappräcke. Funkar ypperligt det med. Framförallt billigare än att dra igång en tumlare. Och så luktar det ju så gott när man kan hänga ute. Åtminstone så här från början av säsongen, senare i sommar har man ju som vant sig vid den doften så att det inte är något särskilt längre.

Om vi ska återgå till det här med panta. När jag var på affären och pantade träffade jag på en "pantad" människa. Jag brukar inte använda sådana uttryck, men när en person gång på gång påtalar att h*n är "TOTALT handikappad" för att h*n har gipsad arm i tre veckor och inte inser att h*n nog gnäller för helt fel människa. Ja, då använder jag mig av det uttrycket. Jo, h*n höll ju faktiskt med om att det kunde varit värre - h*n hade ju kunnat få ha gips i betydligt fler veckor!!

Nähä, dags att börja fundera på middagen. Hade som bestämt mig för att steka lunchkorv och göra morotsstuvning idag. Tills jag för en stund sedan öppnade kylskåpet och insåg att jag ju faktiskt hade köpt skinka och mozzarella för att göra omelett, tidigare idag när jag handlade. Så nu vet jag inte vailken av rätterna jag ska göra. I-landsproblem?!? Får nog be maken om råd...

shopping

Någonting är det som inte stämmer. Helena+shopping=high five. Eller hur? Ja vanligtvis. Men vad är det för fel när Helena+shopping mest blir suck och stön?

Hur som helst hade jag ärende till Ikea och det helst denna vecka. Måndag eller onsdag passade bäst då jag ska på massage i morgon och på torsdag vill Anja ha sin mamma hemma kl 15. Fredag är det tänkt att vi ska åka till fjälls. Jaja, jag gjorde iaf mig i ordning i morse för att ev åka, intog morgonkaffe på byns bodega först och väl där bestämde jag mig för att - ok, jag åker. Tankade bilen och ja, det vet ni väl allihopa hur roligt det är nuförtiden. Över 15 kr litern...

Iväg det bar och jag var framme i Birsta strax före 11. Började med att äta lunch. Rödspätta på Ikea och sedan gjorde jag undan mina ärenden i det huset. Klockan hade då blivit lite över ett. Det blev, förutom lite prylar till Anjas rum även nya påslakan till oss, en 10-literskastrull från fyndhörnan och två rivjärn.

Mot Birsta city det bar och klädbutikerna där. Vet ni hur svårt det är att få tag på mamma-trosor som går upp över magen? Nä nu ska det bara vara låga nätta hippa saker. Jag vill  kunna stoppa in dallermagen fast jag är gravid jag. Inte ens de rena underklädesbutikerna hade. Kappahl vet jag har, men deras trosa har så tunt och sladdrigt tyg så man lika gärna kan vara utan. Lindex och hm har jag kollat förut. Likaså Barnens hus. Polarn och pyret hade inga mammakläder alls. Blev till slut tipsad om Åhléns och där fanns det. Köpte ett par för att testa.

Ett helt vanligt cd-ställ var lika svårt att hitta det med. Om inte svårare, för där gick jag bet. Är väl omodernt med cd-skivor nu, men Anja behöver ett för hon har varken dator eller mobil med spotify el andra moderniteter. Får väl leta vidare. Kanske någon som har ett för minst 20 skivor liggandes i nåt hörn och skräpar? Helst ett där man staplar dom på höjden...

Less blev jag och när jag for hemåt reflekterade jag över att jag

1: inte ens var in på kappahl

2: inte Lindex heller

3: gick runt länge på lagerhaus men köpte inte en ynka liten pryl

4: inte köpte ett endaste litet plagg till Anja, vilket alltid brukar skinka med.

Inte likt mig alls alltså!! Och att jag ens blev less när jag bara hade mig själv att styra och inte heller hade nån tid att passa. Mysko. Nästan så man blir rädd!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Världens bästa Anja

Fler än jag som har varit lite djupa de senaste dagarna har jag märkt. Någon funderar på hur lättvindigt vi bara sliter och slänger och köper/bygger nytt och inte lagar/fixar funderar lite istället. Någon annan är brydd på hur lång tiden är och vem som har bestämt att en sekund just är en sekund lång.
Mina egna tankar snurrade mest kring det allra bästa som vi har - jag och Stefan - nämligen Anja. Anja som nu är 6,5 år gammal. Redan. Där har vi också det här med tiden, men den biten tar vi en annan gång.
Anja började leva för ett halvår sedan. På riktigt alltså. Hon har ju funnits till sedan den 12 september 2005 men flera av de åren är som inte så mycket att räkna. Int3e om man jämför med nu. Och jämföra kan man ju alltid göra. Tänk att det vi stoppar i oss, våran kost har så stor betydelse. Det här med att äta för att hålla sig mätt är ett förlegat sätt att se på saken. Anja har under hela sin uppväxt inte kunnat förbränna och ta upp energi ur kolhydrater. Den del av kosten som är det vanligaste och mest lättupptagliga bränslet. Hon har helt enkelt inte haft speciellt mycket energi att leva på. Det är nu flera år sedan en forskare i Stockholm första gången nämde något om en eventuell kostbehandling till henne och om vi var intresserade av det. Självklart var vi det men sedan tog det lång tid innan vi hörde något mer. Ifjol vår togs ämnet upp igen och samma forskare hade då jobbat med detta länge och kommit fram till att den tänkta behandlingen troligen skulle slå ut positivt på Anja. Om den gjorde!! Redan efter ett par tre veckor började vi se skillnad. Hon står nu på en till största delen fettbaserad kost. Hennes hjärna är inställd på att ta upp energin ur fett istället för kolhydrater och plösligt så har hon energi. Hon är glad, vaken, med i det som händer omkring henne. Hjälpbehovet kvarstår, är nog tom större nu, men att hon är så mycket mera MED, här och nu, än tidigare är helt fantastiskt! Hon rör sig mycket mer, är starkare i musklerna, håller koll med blicken, surrar, skrattar och gör massor med ljud. Hon uppskattar skratt och bus och vill ha full uppmärksamhet precis hela tiden. Gärna kl 2 på natten också - men vad gör det? Att hon vaknar tidigt på natten kan jag leva med, bara att hon utvecklats så ofantligt mycket på bara ett halvår väger upp nog!
Underbara, älskade onge!!